(Baucau) Timor-Leste 13/08/2026 — Komemorasaun aniversáriu FALINTIL ba dala 51 sai momentu importante ba estudante Universidade Nasionál Timor Lorosa’e (UNTL), membru F-FDTL no komunidade sira atu hametin memória luta libertasaun, patriotizmu no responsabilidade jerasaun foun ba futuru nasaun.
Atividade jornada la’o ain ne’ebé hahu husi Crarás, Viqueque, no kontinua tuir dalan istóriku sira to’o foho Matebian, la’ós de’it konsidera hanesan atividade fizika. Jornada ne’e sai oportunidade ba partisipante sira atu aprende, sente no reflete kona-ba sakrifísiu no sofrimentu ne’ebé ita-nia lutadores sira hasoru durante luta ba independénsia.
Reprezentante ESHANA-UNTL, Inocencio Mau-Putar, hateten katak partisipasaun estudante sira iha jornada ne’e iha objetivu atu lori no habelar memória istórika ba jerasaun foun.
“Jornada la’o ain ida ne’e la’ós desportu ida, maibé jornada ida ne’ebé nakonu ho patriotizmu, nasionalizmu no espíritu atu hanorin jerasaun foun oinsá bele sente no lembra situasaun ne’ebé ita-nia lutadores sira hasoru iha tempu uluk.”
Nia mós apela ba juventude atu transforma memória luta pasadu sai inspirasaun atu luta ba dezenvolvimentu no responsabilidade iha tempu agora.
Iha sorin seluk, Vice-Reitora UNTL ba Asuntu Estudantil, Bia Ble-Hitu Jesus de Carvalho, subliña katak jornada ne’e fó oportunidade ba estudante sira atu aprende diretamente kona-ba valor istóriku no patriotiku nasaun.
Ho tema “Husi Atake ba Luta no Husi Luta ba Vitória”, nia hateten katak liberdade ne’ebé ita hetan ohin loron mai husi sakrifísiu, korajen no sofrimentu boot. Tanba ne’e, liberdade tenki akompaña ho responsabilidade atu bele transforma vitória luta ba futuru ne’ebé di’ak liután.
Jornada husi Crarás to’o Baucau, liuhusi área sira iha suku Abu-Matebian no dalan istóriku sira seluk, mós konsidera iha valor edukativu no simbóliku. Partisipante sira la’ós de’it muda husi fatin ida ba fatin seluk, maibé la’o hamutuk ho memória sira ne’ebé rai hela iha dalan no territóriu sira ne’e.
Iha Fatin hanesan reprezentante Vice-Reitora UNTL asuntu Estudantil Bia Ble-Hitu Jesus de Carvalho hato’o mós mensajen tolu ba estudante sira respeita memória, mantein unidade no transforma memória ba futuru.
Nia husu estudante sira atu respeita no aprende husi fatin sira ne’ebé iha memória luta, ajuda malu durante jornada ne’ebé naruk no hasoru dezafiu oioin, no depois transforma esperiénsia ne’e sai responsabilidade foun ba nasaun.
Iha eventu ne’e, Xefe Estadu-Maior Jeral F-FDTL, Tenente-Jeneral Domingos Raul “Falur Laek”, hateten katak iha rohan jornada, foho Matebian, ne’ebé konsidera hanesan foho lulik nasaun Timor-Leste nian, sei sai símbolu boot ba memória, sofrimentu no reziliénsia povu Timoroan.
Nia hateten katak Matebian iha tempu pasadu sai refújiu ba ema rihun ba rihun no mós sai fatin ida ne’ebé testemuña pájina todan iha luta libertasaun. Tanba ne’e, jornada ba Matebian tenki sai oportunidade ba foin-sa’e sira atu halo reflesaun kona-ba kapasidade povu atu reziste no preserva dame.
Komemorasaun FALINTIL ba dala 51 iha tema “Onra ba Mártir sira, Kompromisu ba Estabilidade no Dame”. Tema ne’e enfazia katak fó onra ba mártir sira la’ós de’it hanoin hikas kona-ba pasadu, maibé responsabilidade ativa atu salvaguarda soberania, dame no estabilidade ne’ebé ita hetan.
Ba jornada ne’e, sub-tema “Uma Marcha, um Aceno de Palma Reconciliador” mós lori mensajen kona-ba unidade no rekonsiliasaun. Pasu ida-idak ne’ebé partisipante sira foti sai símbolu omenajen ba mártir sira no kompromisu atu la husik tan raan fakar iha rai Timor-Leste.
Iha sorin seluk Xefe Estadu-Maior Jeral F-FDTL mós apela ba estudante ESHANA, membru F-FDTL no foin-sa’e sira atu sai “guardiaun foun ba memória”, ho dixiplina, domin ba rai no reziliénsia hanesan valor ne’ebé bele lori husi gerasaun luta ba jerasaun foun.
Komisaun Organizadora mós hato’o apresiasaun ba ESHANA-UNTL, membru F-FDTL no estudante sira hotu ne’ebé partisipa. Inisiativa, voluntarismu no dedikasaun sira konsidera sai fatór importante ba realizasaun atividade ne’e.
Jornada ne’e mós apela ba partisipante sira atu la’o ho espíritu unidade, dixiplina no solidariedade, kuida saúde no seguransa, respeita natureza, komunidade lokal no fatin istóriku sira ne’ebé liu durante perkursu.
Iha rohan, esperiénsia jornada ne’e espera la’ós de’it husik memória kona-ba distánsia ne’ebé partisipante sira la’o, maibé mós lori fila koñesimentu foun, inspirasaun no responsabilidade foun atu kontinua kontribui ba dezenvolvimentu Timor-Leste.
Jornalista : Ana Maria da Silva
Editór : Felisberto F. Da Costa















