Saúde  

Prezidente INCSIDA, I.P : “Daun Tato Bele Sai Risku ba Moras HIV-SIDA”

(Dili)- Balide-Preszidente Institutu Nasionál Kombate HIV-SIDA. Institutu Publiku (sigla- INCSIDA, I.P) Daniel Marçal hatete, moras HIV (sigla-Human Immunodeficiency Virus) mak virus ne’ebé bele ataka no halo ema nia sistema imunidade tun no to’o mate.

“iha kontextu (HIV) hau hanoin ema barak hatene ona tamba Virus ne’e bele hadaet husi ema ida ba ema seluk, hadaet husi ran no ida mós bele hadaet husi instrumentu sira hanesan daun no tato nebé mak ema uza troka malu daun sira sona ema no instrumentu seluk ne’ebé provoka ran sai husi ema ida ba ema seluk.” Dehan Prezidente (INSCIDA I.P) iha studio Media Mudansa hafoin remata Talkshow “Tempu Atu Ko’alia Media Mudansa” foin lalais ne’e.

Nia hatutan virus HIV-SIDA enkuantu bele hadaet mos husi relasaun sexual  ne’ebe la livre husi ema no ba ema seluk (troka parseriu),maibe wainhira halo relasaun sexual ho ema ida ne’ebé gosta tama iha risku nia laran.

” Normalmente rua de’it ida daet husi ran ida daet husi relasaun sexual, ida tan bele hadaet husi inan ba oan se karik inan Ida kona (HIV) sei hadaet ba oan, se kuandu inan ida hetan (HIV) sei transmite fali ba oan, sekarik inan durante nia isin rua nia la halo kontrolo no nia la hatene status (HIV) durantae isin rua, segundo momento de partus, terceiro momento nia partus tia nia la hatene nia fo susu ben ba bebe oan ne’e risku teb-tebes tanba inan ida iha pozitivu (HIV) nia la hemu ai-moruk no nia la halo tratamento ne’e possibilidade bo’ot bele transmite nia virus ne’e ba bebe.”nia salienta

Nia salienta edukasaun hanesan parte importante ida ba ema hotu tamba virus (HIV) sai risku bo’ot ba ema nia vida,enkuantu INCSIDA, I.P nia papel maka oinsa halo sosializasaun ba komunidade sir abele kompriende virus ne’e nia transmisaun.

“Ita hare komunidade sira komprende kona-ba (HIV-SIDA) ne’e, sira ba halo atividades iha terenu, komunidade antuziasmo tebes. Hodi bele halo sira sente katak problema saúde ou problema (HIV-SIDA), no problemas (HIV-SIDA) ne’e laos problema halimar tanba taman ona iha husu no hatan ne’e ferik no katuas sira hakarak husu barak kona ba problema refere” nia deklara

Entretantu nia husu ba komunidade sira atu halo teste ba ra’an hodi hatene ema ida-idak nia status, enkuantu komunidade barak sei moe wainhira halo teste ba ra’an, tamba ne’e nia nafatin desafia komunidade liu-liu ba joven sira tamba virus HIV-SIDA sai risku ba mundu no mos ba Timor-Leste.

Jornalista       :Olvadis Clara da Costa/ Lúcia do Carmo

Editor             :Sandi Bello