(Dili) Mudansa – Centru Nasional Chega (CNC) realiza formasaun ba profesores na’in 75 husi Munisipiu 10 ho Objetivu atu eleva no hasa’e profesores sira nia kapasidade iha siénsia liuliu matéria Istoria.
Diretór Ezekutivu Centru Nasionál Chega (CNC) Hugo Maria Fernades informa, Atividade ida ohin ne’e enkontru ho profesores sira Diretor husi Munisipiu sira liuliu ba manorin sira ne’ebé durante ne’e hanorin hela istória.
iha tinan kotuk halo enkontru ba dala rua ou dala tolu ona liu -liu ho akadémiku sira Mestri no dosente sira husi Universidade, atu hetan sira nia hanoin tanba manuál ne’e loos ona ou di’ak ona atu CNC bele introdús ba profesores sira.
“Ita la ko’alia kona-ba konteúdu kurríkulu nian, maibé ita tulun profesores sira oinsá mak sira bele hanorin matéria istória ne’e di’ak liu, ba estudante sira,” dehan Diretor CNC Hugo ba jornalista iha CNC Balide Dili, 30/05/2023.
Nia relata, atividade ida ohin atu partilla no elaborasaun manuál ba Profesor/á sira no mós atu rona sira nia opiniaun kona-ba manuál ne’e di’ak ona ka seidauk, Tamba sira hetan Esperiensia diretamente no oinsá hanorin matéria ne’e ba estudante sira, entaun sira mós bele fó hanoin antes finaliza manuál.
“Hau hanoin kurríkulu ne’e buat polítika ida ne’e kabe ba Ministeriu Edukasaun Joventude Desportu (MEJD) nia kompeténsia atu hare, ha’u fiar avaliasaun la’o hela la’ós ekipa ida de’it mak halo,” nia relata.
Nia hateten, Centru Nasional Chega (CNC) iha hanoin hakarak jerasaun foun Timor nian tenke komprende no entende didi’ak istória Timor, tanba istória ne’e mós Timor nia Identidade.
“Ita orgullu ba nasaun ida ne’e harii istória tanba ne’e istória tenke sai komponente importante ba ema hotu-hotu atu sente orgullu ba istória ne’e,” nia esplika.
Hugo tenik, CNC iha kooperasaun ne’ebé di’ak tebes ho MEJD no saida mak agora CNC halo tanba ko’alia kona-ba Edukasaun komponente barak mak envolve iha laran, matéria importante, formasaun importante no tulun manorin na’in sira atu sai Importante no asuntu kurríkulu mós importante.
Nia hateten, Municipiu sanulu ne’ebé hetan oportunidade Ida ne’e mak hanesan Munisipiu Baucau, Ainaru, Bobonaru, Lauten, Ermera, Manatutu, Manufahi, no Covalima, Viqueque, munisípiu ne’ebé la iha maka Aileu no Oekuse, maibé iha fulan hirak liu ba ne’e Sira balun mai tuir ona formasaun.
“Eventu Ida ne’e Ita halo partikularmente atu bele diskute Kona ba manuál ne’ebé sira sei uza no profesores sira mai Partisipa iha formasaun ne’e kada Munisipiu ida ema na’in 10,” nia deklara.
Iha fatin hanesan Direitor Geral Politika Planeamento Indusaun e Enspresao MEJD, Raimundo Jose Neto argumentu, CNC no UNESCO nia kooperasaun di’ak tebes no sira hanesan parseiru Ida apoiu iha kultura siénsia inklui istória mós iha laran.
“Hau hanoin prezensa MEJD nian atu formaliza no legaliza tanba profesór sira ne’e responsabilidade MEJD nian ne’ebé sira mós sente katak Ida ne’e husi Ministeriu Edukasaun mak organiza, tantu atu formaliza no legaliza Liu tan enkontru ida ne’e,” Raimundo realsa.
Nia hateten, Desimu Segundu ne’e iha ne’ebá istória universál no mós atu fo Fatin bainhira ba Universidade, Karik balun ba estuda iha Portugal, Bazil no Indonesia labele iha fali estudante sira seluk nia kotuk tanba ne’e mak konsekuénsia kurríkulu la’ós dehan fali atu halakon istória Timor.
Iha sorin seluk, Proofesor EBC No.01Tirilolo Baukau, Januariu Freitas Beras tenik, nia parte sente agradese tebes tanba bele partisipa iha formasaun ne’e.
“Iha ami nia eskola ne’ebá menus fasilidade tanba ita ko’alia kona-ba istória Timor ne’e dook Liu husi manuál ne’ebé ami hetan entaun ami hanorin ne’e la’o tuir manuál ne’ebé iha mais diferente liu ba Timor nian,” nia relata.
profesór ne’e Konta, akontese iha Timor nian ne’e estudante sira akompaña bele hatene maibé hanesan ezemplu Ida 12 de Novembro, sira hatene de’it mak sunu lilin de’it, maibé la hatene nia konteúdu tanba la hanorin sira.
“Karik iha CNC prepara atu kompleta ba Ministeriu Edukasaun para atu despaixa ba eskola hotu-hotu nune’e profesór bele hanorin ona estudante sira tanba Ita-nia estudante sira barak mak la hatene istória kona-ba Timor,” nia haktuir.
Nia afirma, Fasilidade ne’ebé mak menus iha sira nia eskola mak livru no manuál ba estudante sira atu aprende tanba livru sira ne’e maioria husi rai li’ur, hanesan Istoria Geografia, maibé agora populasaun ninia totalidade hira ne’e sira mós la hatene.
“Ami hanorin ba estudante sira la ses husi manuál ne’ebé agora ami uza tanba iha tempu ezame estudante sira bele hamosu konfuzaun iha sira nia hanoin,” nia rekolla.
Estajiadu : Zemidonio Martins
Editór : Orlando Magno